Jazz och blues i populärkultur

Eftersom både jazz och blues varit viktiga musikstilar under 1900-talet är det inte konstigt att musiken letat sig in både i filmer och annan populärkultur. I Sverige slog jazzen faktiskt igenom på bred front genom filmer. Alice Babs spelade huvudrollen och sjöng i en rad olika filmer, där Swing it, magistern! som kom 1940 var den första. Med den blev hon en symbol för den nya jazzmusiken och fick en del reaktioner från dem som tyckte att det var en förkastlig och oanständig musikstil. Även internationellt finns det exempel på spelfilmer där jazzen spelat lika stor roll som skådespelarna eller handlingen gjort. Ett exempel är den amerikanska filmen Paris Blues från 1961, där saxofonisten Sidney Poitier och trombonisten Paul Newman spelade två av huvudrollerna.

Hur blusen påverkat nästan allt

Det finns inte många filmer där bluesen spelar lika stor roll, men istället har bluesen legat till grund för enormt mycket av vår nutida musik – även jazzen. Rocken utvecklades från bluesen och från rocken växte popmusiken fram. Popmusiken förgrenade sig i många olika stilar och började blandas med elektroniska instrument och beats. På det sättet går det att säga att bluesen finns med överallt. Även om den inte är så tydlig i all nutida musik har den medverkat till att den nutida musiken alls kunnat växa fram och bli vad den är idag. Det gäller allt från svensktoppslåtar till indiepop, och allt från musikslingor i spel på Yobetit online till den hårdaste rock du kan tänka dig.

All musik kommer inte från bluesen, det fanns ju trots allt musik innan bluesen utvecklats och innan den tagit sig hela vägen till Europa. Ett exempel är folkmusik som fanns både i Sverige och på andra håll. Samtidigt som den har sitt eget arv och rötter på annat håll har blues, pop och rock påverkat hur den spelas, hur man harmonierar melodierna och så vidare. Bluesen finns faktiskt nästan överallt, åtminstone spår av den.